Visste du detta om mossor?

Visste du detta om mossor?

Mossor tillhör växtriket, men skiljer sig från andra växter på många sätt. Till skillnad från många andra växter har mossor inga rötter. De tar upp vatten och näring direkt genom sina ovanjordiska delar och fäster sig vid underlaget med hjälp av rotliknande hår. Mossor bildar inte heller frön, utan förökar sig med sporer, precis som ormbunkar.

Mossor är ofta gröna året runt, likt barrträd. De växer i längd från toppen, medan den nedre delen sakta bryts ner till torv, humus eller mull. Torv bildas från mossor endast i fuktiga och syrefria miljöer och processen går mycket långsamt jämfört med mossans tillväxt.

I Finland finns nästan 900 olika mossarter. Mossor växer i nästan alla typer av miljöer eftersom de under sin långa utvecklingshistoria har anpassat sig och specialiserat sig på olika växtunderlag och varierande förhållanden. Inte alla mossor behöver heller mycket fukt, utan klarar sig även på torra och karga platser.

Finnar har historiskt utnyttjat mossor på många sätt. Den vanligaste mossarten, väggmossa, har till och med fått sitt namn efter ett gammalt användningsområde – som tätning i timmerhusväggar. Mossor innehåller också antimikrobiella ämnen, och har därför använts inom hälsovård och för konservering. En vanlig mossart känd för sina antimikrobiella egenskaper är vitmossa, som länge har använts för behandling av olika hudåkommor och sår. Idag används vitmossor även till exempel vid bevarande och transport av arkeologiska fynd.

Björnmosset har fått sitt namn efter ett lite annorlunda användningsområde. Björnar använder mjukt björnmos som fodring i sina vinterbon. Björnmos, tillsammans med väggmossa och vitmossa, är vanliga i våra skogar.