Aurajokidalens blötdjur

Vad är blötdjur? Denna grupps vetenskapliga namn Mollusca ger en ledtråd till hur man känner igen gruppen. Namnet härstammar från det latinska ordet mollis, som betyder mjuk. Blötdjur är alltså en grupp ryggradslösa och mjukkroppade organismer. I Finland finns 23 olika snigelarter, 73 olika snäckarter och cirka 35 musselarter. I Aurajokidalen kan man se flera av dessa arter, men deras artbestämning kräver ofta övning, eftersom de inte är lika bekanta som många andra arter. Bland blötdjuren finns både arter som äter färskt växtmaterial och arter som bryter ner redan förmultnande växtdelar.

En av Finlands största snigelarter är stor skogssnigel. Färgen varierar från svarta och grå nyanser till brunaktigt, och den kan bli 10–20 cm lång. Den har en ryggkam som syns tydligast längst bak på kroppen. Stor skogssnigel är en skogslevande art som också kan ses på skyddade platser i trädgårdar. Det är en nyttig inhemsk art som inte ska blandas ihop med andra stora sniglar, såsom den invasiva spanska skogssnigeln.

Snäckor skiljer sig från sniglar genom att de har ett hårt kalkskal som skydd. För att bygga sitt skal behöver snäckorna mycket kalk, vilket gör att de trivs i kalkrika marker. Därför är många snäckarter typiska för lundmiljöer, och sådana finns det gott om även i Aurajokidalen. Trädgårdssnäckan är vanlig i området och trivs där det finns riklig växtlighet. Dess skal är mörk- eller rödbrunt med oregelbundna gulaktiga fläckar. Förutom landlevande blötdjur finns det också flera snäckarter i själva ån, till exempel Finlands största vattenlevande snäcka, sumpvättersnäckan.

I Aura å har man också funnit flera musselarter, varav den mest intressanta kanske är den sårbara flodpärlmusslan. Flodpärlmusslan är strikt skyddad enligt EU:s lagstiftning, och dess viktiga livsmiljöer får inte medvetet försämras eller förstöras.

Visste du att sniglar är hermafroditer, alltså tvåkönade?

Mer information om sniglar, snäckor och musslor.

Bildkällor: stor skogssnigel, trädgårdssnäcka, sumpvättersnäcka, flodpärlmussla
Omslagsbild: Suvi Hakulinen, Aurajokisäätiö