Bekämpningsdukar mot sjögull fungerar – nästa mål är att utvidga bekämpningen

De första resultaten från de bekämpningsdukar som testats inom Auraåstiftelsens projekt Keltalammikki VEX är lovande. Under sommaren har dukar installerats på olika platser i Lundo. Dukarna har hindrat ljuset från att nå bestånden av sjögull, och under dukarna har ingenting vuxit.

Sjögull behöver mycket ljus för att växa. När ett bestånd täcks får växten inte det ljus den behöver och börjar vissna. Försök som gjorts i Sverige visar att täckning under en hel växtsäsong kan räcka för att bekämpa växten. Inom Keltalammikki VEX-projektet testas metoden nu för första gången i Aura å.

De första erfarenheterna är lovande

Under sommaren har dukarna följts upp regelbundet och deras funktion samt utvecklingen av bestånden av sjögull har observerats. De första erfarenheterna visar att metoden fungerar bra.

Vid dukarnas kanter kunde det på vissa ställen förekomma små, svagt utvecklade blad. Det var väntat, eftersom växtligheten utanför duken fortfarande får ljus. På det område som täcktes med duk hindrades tillväxten däremot.

I det här skedet vet man ännu inte om sjögullen har dött helt, inklusive rötterna, till följd av täckningen, eller om endast årets växtlighet har dött. Det klarnar först under nästa växtsäsong, när de täckta områdena följs upp och man kan se om växten börjar växa igen.

Det är viktigt att utvidga bekämpningen

Utifrån observationerna från den här sommaren verkar omfattningen av bestånden av sjögull i Aura å vara ungefär densamma som i fjol. Det är ändå svårt att göra en exakt uppskattning av arealen, och därför görs det i det här skedet inga exakta uppskattningar av hur många dukar som skulle behövas för täckningen.

De första resultaten visar att det skulle vara möjligt att utvidga försöksområdet. Det är särskilt viktigt att bekämpa växten från de översta förekomsterna och nedströms, så att dess spridning uppströms kan stoppas.

Om spridningen uppströms kan förhindras växer området där sjögull förekommer inte lika snabbt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att växten också kan spridas till andra vattendrag.

Det finns nu goda förutsättningar för en mer omfattande bekämpning, men en utvidgning av verksamheten kräver ytterligare finansiering.

Det behövs mer kunskap om sjögull

Bekämpningen av sjögull försvåras också av att man fortfarande vet relativt lite om växtens livscykel i den finska naturen. Det finns till exempel ännu inga belägg för att sjögull förökar sig genom frön i Finland, och hela växtens livscykel är inte känd.

Mer kunskap om växtens förökning skulle kunna vara till stor hjälp vid planeringen av bekämpningen. En intressant forskningsfråga är till exempel om alla individer av sjögull i Aura å härstammar från samma växt, eller om det finns genetisk variation i området som kunde tyda på förökning genom frön.

Det uppföljnings- och geografiska datamaterial som samlats in inom Keltalammikki VEX-projektet bidrar till en bättre förståelse av växtens spridning och effekterna av bekämpningen. Uppföljningen fortsätter också under nästa växtsäsong. Då kan man bättre bedöma de långsiktiga effekterna av täckningen och eventuell återväxt.

Vad kan man göra åt sjögull på hösten?

När bestånden av sjögull bryts ned på hösten kan växtdelar följa med strömmen och driva upp på stränderna. Lösa växtdelar som hamnat på stranden kan samlas upp ur vattnet och torkas på stranden. När de är torra kan de inte spridas till ett nytt vattendrag.

Sjögull ska inte spridas, till exempel genom att flytta växtdelar till en annan plats. Även slåtter eller annan störning av bestånden bör undvikas, eftersom även små växtdelar kan spridas med vattnet.

Målet med Keltalammikki VEX-projektet är att utveckla en fungerande och kostnadseffektiv bekämpningsmodell för Aura å, som senare också kan användas i andra vattendrag där sjögull förekommer. De första erfarenheterna ger ett gott utgångsläge för det fortsatta arbetet.